revanchen

Vet ni, ja e 45 år å ganska barnslig. Att vara barnslig e bra om man använder barnet i sej rätt. Ja kan använda barnet i mej när jag e me barn å de tycker dom ofta om. En fantasi utan like kan ja koppla på så dom blir helt förtrollade. De e bra. Men ja har oxå ett helvete när de har gällt konfliktewr t ex. Oxå nyligen vid en skilsmässa (ja säger skilsmässa fast vi va inte gifta). Ja blev så jävla förbannad å besviken av de slut hon gav mej. Men jag har en gång i tiden hållt på med Zen-buddhism å har gått tillbaks till de igen. Inte fanatiskt, utan lite grann, så mycke som ja hinner å så mycke som ja för stunden kan ta in. De handlar mycke om att vända de negativa till positivt. Å vi blir aldrig riktigt fullärda, vi lär å upplever oxå saker olika. Inget e rätt eller fel. De som e rätt för dej å mej kan vara fel för honom å henne. Alla våra känslor e äkta. Ja har iallafall slutat å hata å vet ni, ja älskar istället. Blomman från Bergslagen som ja fick glädjen å känna några år kommer ja bara minnas allt de fina av. Jag har istället för besvikelsen när ja minns eller påminns om henne nu börjat älska dom tankarna, å vipps känns allt så mycke skönare i mitt bröst. Jag kommer alltid minnas min blomma från bergslagen med kärlek. Hon e värd de. Tack för kommentarer i min blogg oxå. Ja blev jätteglad att ni läst. Ja kommer följa era. Kramar till alla.